Nu har festandet tagit slut i Dubai

[Italkcash Newsfeed]

Byggdammet har lagt sig Kulmen på världshistoriens mest extravaganta fastighetsbubbla inträffade i september när gästerna på invigningsfesten för Atlantis hotell på den konstgjorda halvön Palm Jumeriah i Dubai i festade på 1,7 ton hummer och ett fyrverkeri som ska ha varit synligt från rymden. Nu har byggkranarna stannat och arbetslösa och skuldsatta utlänningar flyr landet.

När marknaden var som hetast körde Sultan Bin Sulayem, chefen för byggbolaget Nakheel, ut kunder med sin höghastighetsbåt till den plats i havet som skulle bebyggas. Inom 72 timmar hade han sålt 2000 villor. Dessa bytte sen ägare ibland fem–sex gånger innan där ens fanns land, ännu mindre husgrund.

Några som har bostad där är David Beckham och, sägs det, Afghanistans president Hamid Karzai. Villorna rapporteras nu ha fallit med upp till 60 procent i värde.

Dubai är den självstyrande staden i Förenade Arabemiraten (UAE), som försöker bli Mellanösterns Singapore – ett nav för turism- och finansindustri samt en säker plats för regionens potentater att tvätta pengar i.

Boomen började 2002 när George W Bush drev igenom Patriot Act. Många araber fruktade att deras amerikanska tillgångar skulle bli beslagtagna. Samtidigt flödade Ryssland och Mellanöstern över av oljepengar och Dubais shejk Mohammed bin Rashid Al Maktum satte igång ett bygg- projekt som kan mäta sig med de största i Kina.

Dubai är den fysiska manifestationen av de senaste årens höga olje- priser, berättar Jim Krane, författare till den kommande boken Dubai: The Story of the World’s Fastest City. Medan Al Gore reste världen runt och predikade om klimathotet utvecklade Dubais invånare världens mest miljöovänliga livstil.

De 1,37 miljoner invånarna släpper ut mest klimatgaser per capita. Till och med golfbanorna i öknen vattnas med avsaltat havsvatten, en energislukande process. När sommartemperaturen går upp till 52 grader åker lokalbefolkningen klädda i vita kandouradräkter slalom i den stora inomhusskidbacken.

Dubai konsumerar så mycket el att man tvingats bygga kolkraftverk – det enda fossila bränsle som inte finns i regionen. Detta trots att Förenade Arabemiraten är en av världens stora oljeexportörer.

Européer, bland annat 4000 svenskar, lockades till emiraten av höga löner, skattefrihet och shopping på kredit.

–Så fort man blev anställd ringde en massa banker och ville ge en gratis kreditkort, berättar Fredrick Dittlau om boomåren.

Han är svensk och har arbetat i medie-branschen i en av Dubais ekonomiska frizoner i sju år.

–Medelsvensson kom hit och skaffade BMW, hembiträde, och en Land Rover till frugan. De trodde att de blivit viktiga och betedde sig snobbigt, säger Fredrick Dittlau.

Champagnebrunch på fredagar blev en institution i det formellt islamiska landet. Symbolen för Dubais hybris blev Burj Dubai, världens högsta byggnad – 818 meter – som nu håller på att färdigställas.

Fallet blev därefter. I januari rapporterade New York Times att 3000 bilar lämnats på parkeringen vid Dubais flygplats, övergivna av utlänningar som flydde sina skulder (i Dubai är det fängelse på att inte betala räkningen). En del hade lämnat överutnyttjade kreditkort i bilen.

Myndigheterna satte siffran till elva bilar men många tvivlar på den notoriskt otransparenta statsledningen. Vid SvD Näringslivs besök på flygplatsen fanns där ett 30-tal bilar täckta av ökendamm.

Dubai har nu hamnat under ett berg på 80 miljarder dollar i skulder. I februari tvingades Dubai ta emot ett förnedrande nödlån från Abu Dhabi, det ledande emiratet i UAE.

Nu varnar forskare som Christopher Davidson att Dubai kan bli världshistoriens största vita elefant – alltså ett gigantiskt kostsamt projekt som inte ger någon som helst utdelning – med halvfärdiga skyskrapor som kommer att stå tomma i åratal framöver. En finansman säger att den värsta krisen kan komma i juni, då den arabiska sommar-stiltjen börjar och företag tvingas fatta smärtsamma beslut.

Dubais ledning med shejk Muhammed har reagerat på krisen genom hårdare kontroll. Ett förslag på en presslag hotar med böter i miljonklassen om landets rykte och ekonomi skadas. En annan lag gör det omöjligt att sparka anställda som tillhör lokal- befolkningen. Arbetslösa utlänningar drivs däremot ut. De som mist jobbet har i allmänhet bara en månad på sig att lämna landet.

Lokaltidningen Khalej Times rapporterar att spärrar kommer att sättas upp runtom i staden för att gripa folk vars visum gått ut.

Migrationsmyndigheterna överväger nu att införa belöningar för att ange illegala utlänningar. Ekonomen Eckart Woertz, på Gulf Research Center, säger att en uppskattning visar att Dubais befolkning kan sjunka med 8 procent i år.

Bakom razziorna ligger en skräck hos den arabiska lokalbefolkningen att utlänningarna, som utgör 90 procent av befolkningen, ska ta över.

Lokalbefolkningen lever ett liv i bekvämlighet – varje medborgare i UAE får i snitt 50000 dollar per år i subventioner. Men den överväldigande majoriteten av stadens invånare är fattiga migrantarbetare från Sydasien som lever åtskilda i arbetsläger.



Här bor krisens största förlorare: Byggjobbare som Kumar, en 28-årig indier.

–Jag satte mig i skuld för att kunna betala visumet på 7000 dirham (cirka 17500 svenska kronor).Agenten lovade att arbetet i Dubai skulle vara fantastiskt med hög lön, men jag blev lurad, säger Kumar.

Han får bara 600 dirham i månaden. För det sliter han i 12-timmarsskift på byggen. Han delar rum med tio andra där de sover i skift i våningssängar. Fackföreningar och strejker är förbjudna. De som försöker organisera sig grips och deporteras.

Kumar berättar att han längtar efter frun Malti och de tre barnen, Depul, 8, Gudo, 5, och Punkaj, 3 i Indien. Men han kommer inte få se dem förrän om två år. Hur uselt jobbet än är så vore det ännu värre om han skickades hem till skulderna.

Många migrantarbetare begår självmord efter att ha skickats hem, berättar Elle Trow som driver hjälporganisationen Helping Hands.

De delar ut mat till arbetare som lämnats strandade sedan deras arbetsgivare gått i konkurs.

–Dubaiboomen gjorde många rika. Men de som byggde staden lever i en mardröm, säger Elle Trow.

Ahmad, en pakistansk taxichaufför brister ut i en tirad mot 12-timmars arbetsdagar sju dagar i veckan.

–Ifjol strejkade 300 av mina kolleger. Inom 24 timmar hade de deporterats.

Men samtidigt berättar han varför han älskar Dubai:

–Här finns sex, nattklubbar. Prostituerade från hela världen: svenskor, indier, ryskor, svarta, berättar Ahmad lyriskt samtidigt som han säger att han skickar hem nästan hela lönen till sin fru och fyra barn i Pakistan.

–Men jag kan ändå gå på nattklubb och prostituerade en gång i månaden. Det är som att leva i en film. Sånt får man inte göra hemma i Pakistan, där råder islam, säger Ahmad.

Ahmad sätter fingret på varför Dubai ändå kan överleva den här krisen – stadens succé bygger på dess frihet och avslappnade moral, säger Jim Krane.

–Dubai kan bli centrum för en region som sträcker sig från Kirgizistan till Marocko.

I Dubai finns hamn och flygplats i världsklass, knappt någon brottslighet och framför allt stabilitet. Dubai har styrts av samma familj sedan 1833, hela tiden med fredliga generationsskiften. De mest megalomaniska projekten må ha skrinlagts, men Dubai har fortfarande potential att bli ett viktigt nav, säger de flesta SvD Näringsliv möter i Dubai.

Statsledningen själv räknar med att ekonomin ska växa med 2–4 procent i år. Exportrådet i Dubai gjorde nyligen en undersökning bland svenska chefer. Den visade att företagen trots krisen är optimistiska om framtida affärsmöjligheter. Å andra sidan så har krisens förlorare redan flytt landet eller deporterats.

e24